Sommarglimtar från Udden 9

Detta är en bild av Ängskällan.
Inte mycket till bild och inte mycket till källa, tycker du nog, men för mig betyder den mycket.

Hela förra seklet har den funnits där. Ett par meter djup bara. Ibland har den stagats av ett par brunnsringar av trä eller betong. Någon gång har den fått ett nytt lock. När sjön stiger ligger källan i vattenytan.
En liten behållare av friskvatten omgiven av bräckt östersjövatten.

När brunnarna på gården, i början av 1900-talet, sinade och låg torra, fick man hämta vatten från Ängskällan.
Den sinade aldrig.

Redan i 5-årsåldern fick jag ofta hämta vatten till hushållet i en liten kruka med lock. Men i skolåldern jag har också åkt skridskor omkring den, när “sjön gick upp” och vattnet sträckte sig långt innanför båthusen.

Troligen fanns ängskällan där redan på 1800-talet när Östersjön sträckte sig i en vik ända upp  till gårdshusen och båthusen fanns flera hundra meter från den plats där de finns nu.

Idag har vi vatten i kranar och toa och dusch  i våra stugor, sedan vi borrat oss mer än hundra meter ner i berget för att hitta det. Ändå går flera av oss ofta 300 meter till Ängskällan för att hämta vatten där, för vi är helt övertygade om att kaffet och teet aldrig blir så gott som när det är bryggt på vatten därifrån.

Naturligtvis förstår jag att det finns vetenskapliga förklaringar  till att Ängskällan, men det funderar jag aldrig över.
För mig är Ängskällan magisk!