Sommar på Vedudden 2016  avsnitt 4

En annorlunda jul med kusinkvartetten

Året var 1981

Vedudden och sommaren – alltid hörde de ihop. Men julen 1981 blev ett undantag. H befann sig på nordligare vatten kring oljeriggarna i Nordsjön, så han och C var inte med, men annars var vi alla samlade i stugorna.


DSC00196
Det märkliga och det mycket uppskattade av kusinkvartetten var att snön föll och föll och föll…  

”Vi skottade och skottade och eldade och trivdes… vi tog ljuslyktor och hämtade vatten… byggde snölykta och tände marschaller… vi körde saker på pulkor i den vackra vinternatten…”, skrev K i sin dagbok.

På julafton byggde R en snöplog i miniformat och plogade vägen till vår stuga. Johan traskade troget efter sin morfar på sina knappt treåriga ben. Sedan åkte vi alla skidor upp till Lasse och Britt och önskade dem God Jul.

DSC00206I, J och Johan gick till tomterna och högg granar. På kvällen var det tid för dopp i grytan hemma hos oss. Då kom tomten med klappar, men han blev snabbt avslöjad. Vi dansade kring granen som var klädd med silverkulor och levande ljus. M spelade dragspel.

Och snön fortsatte att falla.

Juldagen sov alla länge, och undra på det.

Men Kerstin, familjens outtröttliga dagboksskrivare i alla år, fortsätter att berätta om denna vintriga helg i vårt sommarland:

Julen 2012 021…det hade kommit massor av snö! Snabbt ut i det vita! R och M och Johan hämtade ved i skogen… J lekte med med alla barnen i snön… vi bar in ved… kl. 17 tog vi skidorna och åkte till stora vägen. Mörkt, mysigt, fint glid… därefter stor musjakt i vår stuga innan vi serverades lutfisk och fruktsallad hos I och J…

I mellandagarna åkte Lena, Nettan och Mona i skidspåren som nu fanns på sommarstigarna. På det höga berget (4 m över havet) anlade papporna en fin slalombacke. Barnen mycket duktiga, och medaljer och plaketter delades ut till alla åkare.

Vi packade ryggsäcken med kaffe, kakor och nyponsoppa och åkte skidor över isen och genom skogen till Gunnar Ljung på Runnkalen. Han fikade med oss och vi beundrade hans vackra brevduvor.

Själv kokade jag ständigt kaffe och ovanligt mycket gröt den julen.

Sist Kerstins summering i Dagboken av dessa vintriga dagar i sommarlandet:

Roligare, skönare, trevligare kan det knappast vara!
Det enda som saknades var en stjärnklar kväll , tyckte barnen som just lärt sig många stjärnbilder.

Vi hoppas att detta skulle bli en tradition, det var alla ense om.

Någon tradition blev det ändå inte, även om vi återvänt en och annan jul sedan dess.

När nästa sommar kom och tankarna på hur semesterveckorna skulle fördelas för att kusinkvartetten, som lekte så bra tillsammans, skulle få stanna på Udden så länge som möjligt varje år.

Om hur det problemet löstes ska jag berätta mera om nästa gång.