På grund av en dundrande förkylning och aptitlöshet levde jag i nästan två veckor mest på honungsvatten, hostmedicin, soppor och omeletter. När krafterna började återkomma och efter första försökspromenaden blev det ris och kyckling och efter ännu en dags vandring Grubbensringen runt ett par varv, då vaknade ett minne som jag inte visste att jag hade:
Jag riktigt såg framför mig hur min mamma tillagade fläskpannkaka.

BB fläskpannakakaLite väl mäktigt verkade det förstås, men jag bestämde mig ändå för att på tredje  dagen efter “fastan”, så skulle det bli fläskpannkaka till middag. Och jag skulle i allt följa till  min mammas troligen alldeles egna recept.
Hon stekte nämligen fläsktärningarna tillsammans med lika mycket äppelbitar innan hon slog på pannkaksmixen och gräddade den i den heta ugnen till vedspisen.

Resultatet blev en härligt frisk  smak till det goda hemfläsket. Bara lite lite lingonsylt behövdes till, men helt utan krösamos (lingonsylt) gick det förstås inte, för vi bodde ju ändå i gränstrakterna till Astrid Lindgrens Krösamaja.

Och det blev som jag bestämt. Nu har jag tillagat min  första mini-fläsk-äppel-pannkaka och det kommer säkert att bli flera gånger. Men faktiskt  helt utan lingonsylt. Och så måste jag förstås gå till affären och köpa lättrimmat sidfläsk först.

Jag blev väldigt mätt förstås. Alldeles för mätt, fast portionen var ganska liten.
Men bäst av allt,  jag kände  också att jag var på väg att tillfriskna igen.

Så visst är det fint med gamla minnen som plötsligt dyker upp ur sina gömslen.