Det kanske är länge sedan du lekte “kurragömma”, men gömställen upptäcker man dagligen. I hjärnan finns många. Men hur ska jag hitta dit, hur ska jag nå dem?
Ett lite pinsamt minne dyker upp. Det var i april, tror jag. Jag gick in i bokhandeln för att köpa en bok. Men knappt hade jag kommit innanför dörren förrän tanken slog mig: Vad heter hon nu igen, den där kvinnan som har skrivit den? Jag hörde en intervju med henne på TV och blev väldigt intresserad. Och vad heter boken? Hon har skrivit mycket om tiden, jag har en bok av henne i bokhyllan hemma… Men vad heter den, och vad heter hon… Den här gången har hon skrivit något symboliskt om årsringar, det var det enda jag kom ihåg… 
   Namnen fanns på ett gömställe i hjärnan, det var jag säker på, men vad skulle jag trycka på för knapp för att hitta dit? Och jag kunde ju inte gärna fråga personalen om råd, när jag hade glömt både författarens och bokens namn. 
   Skamsen och irriterad gick jag till ICA och köpte potatis och ägg och paprika, just det som stod på lappen jag hade i fickan.

 
    Men på kvällen, när jag låg och läste en roman och var mitt i ett spännande kapitel, så dyker hon upp från sitt gömställe. 
   Bodil Jönsson… Professor… Fråga Lund… Ja visst ja, just hon var det!  
   Och så där är det ofta. Personer och ord tittar plötsligt fram i sammanhang, där de inte alls hör hemma. Ja ja, det vet ni nog alla.

   Nåja, jag köpte boken redan nästa dag. “När horisonten flyttar sig” heter den, den handlar om “att bli gammal i en ny tid” och den är mycket fängslande. 

   Igår kväll intervjuades Bodil Jönsson i TV1 och återigen talade hon om årsringar
och i nästa blogg ska hennes bok och årsringarna få bli utgångspunkt för mina funderingar. 
   Vi ses!