När jag lyssnade på mina gamla radioprogram om Fågelsjö, som finns på vår sida nu, dök ofta Koppången upp i mina tankar, för så här är det:

Skidtur på Koppången 1976

Skidtur på Koppången 1976

Jag arbetade då mycket i Falun men bodde i Orsa. Vid bilresan till Fågelsjö körde jag då över Koppången. Det är ett skogsområde med stora myrar  myrar,högt beläget och 1,5 mil långt och naturreservat sedan 1998.

Det var ett välbekant område för oss bofasta. I närheten låg mina svärföräldrars fäbod, och även om det inte fanns några djur där längre, var vi ofta där. Koppången var och är fortfarande ett populärt område för skidåkning, och eftersom det är ett höglänt område så ligger snön kvar länge. Att gräva ner sig i en driva och ta kafferast i solskenet var värt ansträngningen även för en sydsvenska, som trots många försök aldrig lyckades bli någon duktig skidåkare.

Idag är “Koppången” också en melodi komponerad av Per Erik Moraeus med text av Py Bäckman. Jag tror nog de allra flesta har hört den och tagit den till sitt hjärta. Den spelas ofta inte bara i radion utan också på familjehögtider och den har sjungits in av Helen Sjöholm och Malena Ernman och av fler andra kända sångare.

Bröderna Moraeus i “Orsa Spelmän”, som väl många känner till, kände jag väl  på tiden för mina Fågelsjöprogram, för när de och våra barn var små bodde vi grannar. Olle Moraeus, hans kusin Anders Jakobsson och vår son Hans var de första pojkar som tog upp en gammal sed att bära Orsadräkt vid konfirmationen. Jag minns det särskilt, för de fick hedersuppdraget att gå runt med kollekthåvarna och det knarrade förfärligt om Hans skor, som var nysydda till dräkten. Jag tyckte det ekade i hela kyrkan, men min svärmor viskade och lugnade mig med att det skulle knarra om nya skor med inslag av näver.

Ja, så blandar sig minnena när jag tack vare gamla bandkopior går tillbaka i tiden. Och ett är säkert, kommer jag att åka bil någon mera gång över Koppången, så ska jag ha med mig ett band, så jag kan lyssna till Per Eriks vackra melodi.
Sist två citat ur texten:

och där bland gnistrande stjärnor
som förbleknar en och en 
kommer livet väldigt nära
som en skymt av sanningen… 

jag vet att de som lämnat oss
har förstått att vi är
liksom fladdrande lågor
så länge vi är här…

 

LÄNK till programmen om Fågelsjö.