Året var 1979, och dagarna före advent var fyllda av väntan och oro. Hur skulle ankomsten bli?

Jag hade fått min radiotids mest överraskande och hedrande uppdrag, jag skulle skriva årets julkalender.
Idèn till den gav mig den gamla chiffonjen, som jag nyss fått i arv. Den hade tre stora och tjugu små lådor och en stor lucka med en stjärna i mitten. Gammelfarmor Beata skulle bli huvudperson och varje dag från den 1 december skulle hon öppna en låda, där det gömde sig konstiga saker och glada minnen, som lyssnarna fick ta del av. Och på julafton skulle förstås den stora luckan med den glada överraskningen öppnas. “Gammelfarmors chiffonje”  blev namnet på kalendern.

Ännu en glad överraskning var det när Isa Quensel, den duktiga skådespelerskan som många kanske glömt nu, lovade att läsa min berättelse.  
Min viktigaste uppgift under inspelningen var småprat och ljuständning och lucköppning tillsammans med 5-åriga Lena, som inte alla dagar tyckte det var så kul att prata just när den gröna studiolampan lyste.

Dessbättre var min oro inför ankomsten av adventskalendern obefogad  och den gavs också ut som bok , illustrerad av Folke Norlinder. Han hade också utformat själva kalendern med alla luckorna.

Varannan dag, när ljuset tändes, hade vi också en gåta för lyssnarna att fundera på, och nästa dag fick de svaret.
Det var ett mycket populärt inslag, och det var också där som fågel Vinglös dök upp på ett gammalt vykort i en av lådorna.

Svaret på gåtan, som jag slutade gårdagens blogg med, lovade jag att komma med idag. Och så här lustigt blev det.
Jag skrev om regn och rusk ,  i dagarna tre, men när jag vaknade i morse hade fågel Vinglös, som är snöflingan,  satt sig på det lövlösa trädet. Men jungfru Munlös, som är solen, var inte framme och hade inte ätit upp den, och det var alldeles vitt ute.

Till min glädje fick jag många glada brev från både barn och vuxna, med  många lustiga gåtor i, efter den julkalendern. 

Kanske har det blivit gammelmodigt att gissa gåtor, vad vet jag, men om du nu  har någon knepig gåta som poppar upp i minnet, så kan du väl skriva ner den i en kommentar till min blogg.