Igår dominerades min tidnings första sida av en mycket positiv rubrik.
     “Nya målet: Fler friska mammor”, stod det med stora bokstäver, och i artikeln inne i tidningen berättade röda staplar om att unga mammors sjukfrånvaro är alarmerande stor.  Familjer ska granskas och “syftet är att gå till botten med de dramatiska skillnaderna”.
    Utan tvivel ett viktigt mål att kämpa för! 

Förra året dominerades media  av säkert välbehövliga debatter om åldringsvården och de fortsätter att dyka upp då och då. 

Förfärliga saker har uppdagats och tusen frågor har ställts om hur pengarna ska räcka för att ta vård om oss gamlingar. Tusen idèer om nödvändiga förbättringar har kläckts.

Men nästan allt var ändå så negativt.
    Som alltid var det de största problemen som fick de stora rubrikerna och solglimtarna och livsgnistorna försvann bland notiserna.

 Vi blev liksom en grå halvsenil massa som andades och åt och  som alltid kissade och bajsade i blöjor.

Alla känner vi väl skräcken att förvandlas till paket, samtidigt som vi är glada för att makthavarna vill ordna det bra för oss. 
    Men ingen hade tydligen en enda tanke på att göra staplar som skulle kunna berätta att de friska åldringarna kanske var flera än man trodde.
    Ingen hade några idèer om “stimulanspaket” eller om “att mota olle i grind” med t.ex. obligatoriska läkarundersökningar som kan visa om det finns tecken på sjukdomar medan de går att bota. Eller varför inte låta en liten gul glad buss  fara runt och locka de ensamma bort från ensamheten. En barnslig tanke förstås, men ibland behöver vi som hunnit långt i livet puffas på lite, det ska inte förnekas. 

   Snälla, alla ni som har något att säga till om, gnugga geniknölarna!

Nu väntar vi otåligt på en ny positiv rubrik med stora lysande bokstäver.
                                Nya målet: Fler friska åldringar!