Igår var jag på en sammankomst med SPF (Sveriges Pensionärsförbund) på Kungsholmen i Stockholm och pratade om och läste ur min bok “Min väg till fjärde åldern”. Inte alla  var väl fjärdeåldrare där, men många var i alla fall på väg dit. Det var en mycket tacksam publik, och det blev mycket trevligt prat vid kaffestunden efter min medverkan.

   I mitt yrkesliv var jag ganska van att prata offentligt, men visst känns det märkligt och ganska pirrigt att på gamla dar stå vid en mikrofon igen.

   Men roligt är det, för man träffar så många nya och trevliga människor. Den här gången fick jag bl.a. god kontakt med en  grannfru, som jag inte träffat eller ens sett, fast jag bott i min nuvarande lägenhet i fyra år nu.

   Väldigt roligt var det också att prata med Margareta Hednäs, uppvuxen i skärgården som jag. Fast hon är född på en ö på västkusten, jag på östkusten, så hade vi ändå många gemensamma erfarenheter . 

   När jag gick hem, tänkte jag på en gång på 1980-talet, när jag var i Island och hade den nervpirrande uppgiften att göra en radiointervju med deras kvinnliga president, Vigdis Finnbogadottir, som var mycket omtalad på den tiden. Intervjun kom att följas av ett mera privat samtal, och då sade hon bl.a. att “vi som är födda på en ö känner alltid kontakt med varandra”. Fast hennes “ö” var ju ett land och mycket, mycket större än min.

   Och vem vet, kanske är det så. De flesta tycker om att höra sin barndoms dialekter även om de nu talar “rikssvenska”, och många svenskar  dras  till andra svenskar, när de är utomlands.

   Men, för att återgå till SPF-träffen, så passade jag förstås också på att göra reklam för den här sidan.