Igår, när jag tog min första “långpromenad” efter min downperiod, var blomsteravdelningen i mataffären överfylld med rosor.
    Stora djupröda långskaftade rosor i jättebuketter var det, sådans som mångåriga jubilarer och nyvalda partiledare brukar uppvaktas med. De fanns överallt bland de första nyvakna och lite tufsiga pelargonerna, bland fröpåsar och nyinkomna blomkrukor i vårfärger.
    Det stämde liksom inte, och jag blev lite villrådig innan jag fattade vilken dag som skulle komma.  

   Alla hjärtans dag.
   Nog finns det många som jag gärna skulle vilja ge en ros både idag och andra dagar, men jag har liksom aldrig lärt mig att just den 14 februari är en “uppvaktardag”.
   Visst är det märkligt hur sådana dagar kan uppstå, men Klas artikel “Om mat, kärlek och hjärta” på vår sida idag lär oss mycket om hur myter och legender skapat just denna Valentindag.

   Nu vill jag i alla fall sända en skriftlig ros till er alla som läser min blogg och en extra ros till Klas för detta både lärorika och roliga bidrag!