Sommarglimtar från Udden 10

Trots att vår Udde omges av vatten är våra båtar ingenting att skryta över. Lasse ,min bror, är död och bjuder aldrig mer på någon rundtur med fiskebåten VK 16. Ettan, den eleganta 3-bordsekan, är ett minne blott.

Det finns inga fiskare på skärgårdshemmandet längre.

Även om det rent känslomässigt är svårt för mig, så betyder det rent praktiskt ingenting. Jag tar mig numera helt enkelt inte i eller ur en mindre båt.

Janne har en ny kajak, det är det lyxigaste Udden har att visa upp i båtväg. Mig gläder det mest att den gamla plastbåten Siljan har kommit till nytta igen.
Min man “importerade” den en gång från Dalarna, därav namnet.
Några av barnbarnsbarnen, som kallar mig för Bea, har döpt den till Beas båt. Då blir jag stolt.
Alla ungarna är också stolta när den gamla snurran funkar och de knattrar iväg över fjärden med någon förälder som befälhavare.
Om ett par år klarar de det själva.

Att jag själv får stanna på bryggan är inte mycket att orda om. Så är livets gång