Lapplådan

BB LappladanJag är en riktig lapplisa. Kom-ihåg-lappar omger mig och det är ju praktiskt så länge jag kommer ihåg var jag lagt dem.

På mitt skrivbord står en lapplåda fylld av klipp och av papperslappar med diverse i hast nedtecknade påminnelser om något som jag hört eller läst. Ärligt talat är det en faslig röra i den och ofta händer det att jag alldeles glömt varför jag sparat just den anteckningen. Men ibland ger det mig en puff: – Ja, just ja, det där borde jag kanske skriva något om. Och  då kan det i tröga stunder hända att inspirationen rinner till när jag plockar bland mina lappar.

Nyss plockade jag i min lapplåda för att få inspiration till veckans fundering.

Den första lappen jag hittade, när jag nyss sökte en idé till veckans fundering, var inte särskilt uppmuntrande med tanke på de böcker min skrivlusta har lett fram till i flera decennier. Där stod, kort och koncist,

”Jag har en skruv lös, det är det som gör mig till författare”.

Det är Tennesse Williams som står som upphovsman till yttrandet, som för säkerhets skull är illustrerat med en helt vanlig simpel skruv.

Visst har det väl några gånger att jag själv tänkt i liknande banor, när fantasin rusat iväg eller när en retur eller en dåligt recension drabbat självkänslan.

Vid sådana tillfällen behövde man lära av författaren Björn Ranelid, för på en annan lapp i lådan har jag citerat honom, när han tycker att han inte fått den uppmärksamhet han förtjänar. Då skriver han i ett brev till Jimmy Åkesson, som väl hör till de skyldiga att

”… inte en enda kulturskribent har nämnt min fullkomligt unika artikel, som är värd hyllningar”. 

Men få är nog de som är lika trygga i sin roll som skrivare.