Nu kanske ni som brukar läsa mina bloggar har trott att jag satt punkt för mitt skrivarbete med tanke på min ålder, men anledningen är så enkel (men irriterande) som att internetanknytningen inte “vill sig” på min udde i Tjusts skärgård.

Men vilken sommar det har varit!  Lite småregnig och molnig en del dagar visserligen och det ger förstås alltid upphov till en del gnäll, för vi är bortskämda med sol på ostkusten. Men annars!

Otroligast av allt, jag har gjort två resor till Italien med fyra dagars mellanrum. Det låter kanske inte klokt när man har fyllt 90. Men jag försäkrar, det var inga problem, och på bilden ovan är jag på promenad med min trogna rollator vid Lago d´Iseo i norra delen av landet. Men det är upplevelser som kräver sin egen historia, så det återkommer jag till en annan gång.

På hemmaplan har barn och barnbarn och barnbarn funnits i min närhet hela tiden, om också inte alla på en gång, för  familjen har blivit stor. Och hur härligt det känns när t.ex. en liten krabat klädd i enbart ett par gummistövlar, som dessutom hamnat på fel fot, kommer traskande från grannstugan en morgon och vill sitta tätt intill mig i soffan och “resonera”, det kan kanske bara en gammelmormor förstå.

Eller att få det första leendet från hans lillasyster. Än kan jag lyfta och bubba och hålla henne i famnen och få  henne att sova. Att hon om något halvår kryper och gör min tid som barnvakt omöjlig, det tänker jag inte på då.

Jag gläds åt stunden som är!

Så har jag gräddat blåbärspannkaka också, och vad är det då för märksärdigt med det, undrar kanske någon. När jag inte ens kan plocka blåbären själv längre. Men det ska jag berätta mera om i en annan blogg. Idag får det räcka med samma ord som i rubriken : VILKEN SOMMAR!!!